Beskrivning

Att ibland känna sig nedstämd, ledsen, orolig eller att känna hopplöshet är en naturlig del av livet. Man kan till exempel ha dagar när man inte orkar något, inget känns roligt eller då man grubblar mycket. Oftast går känslorna över efter ett tag. Det finns saker man kan göra själv för att må bättre och det finns hjälp att få om man behöver.

Om man känner sig nedstämd i flera veckor, och samtidigt tappar intresset för sånt man brukar gilla, sover för lite eller för mycket, har svårt att koncentrera sig, tappar matlusten, äter mer än vanligt eller blir lättirriterad, kan man behöva hjälp för att må bättre. Det gäller också om man till exempel får dåligt självförtroende och blir självkritisk, drar sig undan från folk, ägnar väldigt mycket tid åt att grubbla, får problem i skolan eller på jobbet eller får självmordstankar. Då kan man ha fått en depression och då behövs hjälp från någon professionell. Att ha en depression är något mer än att vara tillfälligt ledsen och nere.

Att leva med en deprimerad förälder

Att leva med en deprimerad person kan göra att man själv blir nedstämd och känner hopplöshet; de negativa tankarna och synen på tillvaron kan ”smitta”. Det kan också kännas som om ens förälder eller närstående inte längre bryr sig om en. Ibland kan man vara orolig för att föräldern eller den närstående ska skada sig eller vilja ta livet av sig.

Då behöver man få prata om hur det känns och få svar på frågor om den deprimerades besvär. Det är bra att prata med till exempel släktingar eller andra vuxna, eller kompisar. Den som är deprimerad vill ofta vara ensam och inte umgås med andra. Det är bra om man själv försöker hålla kontakten med de egna kompisarna och andra man vill ha kontakt med.

Hur man behandlar

De allra flesta som råkar ut för en depression och får rätt behandling börjar må mycket bättre redan efter några veckor. Därför är det viktigt att söka hjälp om man tror att man har en depression. Fysisk aktivitet har visat sig hjälpa mot depression och ibland kan det räcka att enbart ändra på sina vanor när det gäller till exempel sömnoch motion. Beroende på var man får vård brukar man kunna få stödsamtal, psykoterapi eller läkemedelsbehandling. Under behandlingen är det viktigt att man har återkommande kontakt med sin läkare. Det är vanligt att man behöver träffas flera gånger innan man kommit fram till rätt behandling.

Egen vård

Om man har en ökad sårbarhet kan det vara viktigt att man är noga med att göra sådant som minskar risken för depression. Om man ser till att röra på sig varje dag, får tillräckligt med sömn och undviker att dricka alkohol minskar risken. Det kan också vara bra att inte ta på sig för många extra arbetsuppgifter samtidigt som man har stora krav på sig i privatlivet. Om det är svårt att utveckla nya, goda vanor kan det kännas lättare om man kan få stöd av en vän eller närstående. Om man dricker alkohol eller tar droger när man är deprimerad förvärras depressionssymtomen påtagligt och det är också vanligt att tankarna på att inte vilja leva blir mycket starkare om man är deprimerad och samtidigt dricker eller använder droger. Har man haft en eller flera depressioner eller vet att man har en ökad sårbarhet för att råka ut för en depression kan man försöka förebygga och lindra sjukdomen på olika sätt.

Råd till närstående

För en anhörig eller närstående kan det ibland vara en svår uppgift att hjälpa och stödja en deprimerad person. En person med lätt eller medelsvår depression kanske inte uppfattas som sjuk, utan mest sur och ointresserad. Det kan kännas tungt att inte få det gensvar man är van vid av någon som står en nära. En djupt deprimerad person kan ha svårt att få vardagen att fungera. Kanske behöver han eller hon praktisk hjälp. Depressionen påverkar relationen på ett sätt som kan göra att den som är närstående också kan behöva hjälp, stöd och avlastning för att orka. Om man under lång tid lever med en deprimerad person kan det vara svårt att veta vilka krav man kan ställa och hur mycket man själv ska försöka hjälpa till. Det kan vara en svår balansgång mellan att vara hjälpsam och att känna att man tar över.

Källa: 1177

Närstående-/brukarförening 

Föreningar som ger stöd på nätet

Föreningen balans

Föreningen hjärnkraft

Svenska föreningen för psykisk hälsa

Riksförbundet för social och mental hälsa

Riksförbundet Unga för Social Hälsa