Beskrivning

Att bli psykotisk brukar vara mycket stressande och förvirrade för den drabbade individen men också för familj, kamrater och omgivning därför att upplevelsen är så främmande, konstig och svår att förstå.

Innan en person får de typiska symptomen på psykos brukar det ofta finnas små och otydliga förändringar av personens tankeliv, känsloliv och beteende. Hon kanske upplever att hon själv eller omvärlden känns förändrad eller konstig på ett sätt hon inte riktigt kan förklara. Anhöriga och vänner känner ofta att något inte står rätt till utan att veta exakt vad problemet är.

Vanliga tecken på psykos:

  • Tankeförloppsstörningar – Tänkandet blir förvirrat och talet kan bli obegripligt för omgivningen. Personen kan hoppa från ämne till ämne, förlorar sig i diffusa resonemang. Tankeförloppet kan störas av acceleration eller tröghet i tänkandet, blockeringar, tanketryck och tankepåverkan.
  • Vanföreställningar – En vanföreställning är ett tankeinnehåll eller en uppfattning om verkligheten som klart avviker från det som omgivningen tycker är rimligt och personen kan inte övertalas om motsatsen, utan vidhåller sin föreställning. Fantasi och verklighet blandas samman. Ibland är dessa föreställningar bisarra eller väldigt viktiga för personen på ett sätt som är svårt att förstå för omgivningen.
  • Hallucinationer – Sinnesintryck som upplevs helt verkliga men uppstår utan yttre påverkan. Hörselhallucinationer är vanligast men hallucinationer kan upplevas genom alla sinnen. Röster som uppmanar, kommenterar, kritiserar, viskar, oljud, tissel och tassel mm. Upplevelse av att saker luktar eller smakar illa eller på ett speciellt sätt. Kroppsliga upplevelser som ökad eller minskad känsel, krypningar och tryck. Synupplevelser och/eller förvrängningar gällande objekt, skuggor, ljus och liknande.
  • Förändrad och nedsatt social funktionsförmåga – Svårigheterna att rätt tolka omvärlden leder ofta till nedsatt förmåga att prestera i skolan eller yrkesliv. Svårigheter i kontakten med andra människor kan leda till att man drar sig undan och isolerar sig. Man kan känna orkeslöshet och få bristande motivation.

Hur man behandlar

Det är viktigt att både den som är sjuk och familjemedlemmar får psykologiskt stöd. En trygg behandlingsmiljö betyder mycket, och en del kan därför vårdas hemma medan andra kan behöva vara på sjukhus. Man får ofta antipsykotiska läkemedel som minskar symtomen men inte botar själva sjukdomen. Ofta behöver man även annan behandling, som psykoterapi och hjälp att komma tillbaka till vardagen efter sjukdom.

Egen vård

Det är viktigt att den som har varit sjuk får hjälp att lära sig känna igen tecknen på att psykosen kommer tillbaka. De flesta som har insjuknat i en psykos riskerar att få ett eller flera återfall. Det är därför viktigt att man själv och närstående lär sig att känna igen de tidigaste tecknen på en psykos, till exempel att man har svårt att sova, börjar känna sig lättretlig och vill dra sig undan.

Man behöver också ha en plan för vad man ska göra om sådana tecken börjar visa sig. Planen kan till exempel innehålla en överenskommelse om att man själv eller en närstående ska kontakta sin kontaktperson eller läkaren inom psykiatrin. Det är viktigt för att man ska få behandling som förhindrar att man insjuknar på nytt.

Råd till närstående

När någon får en psykos blir familjen i hög grad inblandad. Ofta är familjen också det viktigaste stödet för den som är sjuk. Därför är det viktigt att familjemedlemmarna kallas till återkommande möten med den som är sjuk och den närmast ansvariga vårdpersonalen. Vid familjemötena kan man tillsammans diskutera symtomen och behandlingen, liksom de problem som kan ha bidragit till att utlösa psykosen. Man planerar också för hur den som har en psykossjukdom ska kunna återgå till en bra livssituation. Att närstående är med i planeringen och får information och utbildning om sjukdomen hjälper.

Källa BUP.se samt 1177

Läs mer om psykos på 1177.se

Råd till närstående – UMO

Närstående-/brukarföreningar

Riksförbundet för social och mental hälsa

Svenska föreningen för psykisk hälsa

Föreningen hjärnkraft