Beskrivning

Våld i familjen

En del växer upp med våld från vuxna i familjen. Så ska ingen behöva ha det. Barn kan utsättas för våld i familjen på olika sätt. Ibland kan det vara en förälder som slår, ibland ett syskon. Det kan handla om sparkar och slag, att man blir inlåst eller blir misshandlad på något annat sätt. Att bli tvingad till sex eller att göra något sexuellt är också våld. Våld kan även vara att bli kallad för något fult och elakt eller att få höra att man är dålig och jobbig. Man kan även bli hotad eller vara med om att vuxna eller syskon använder våld mot någon annan i familjen.

Ett annat slags våld är att de vuxna inte tar hand om en på ett bra sätt. Det kan till exempel vara om man ofta får gå hungrig, inte har kläder, inte har någonstans att sova, om någon i familjen tar ens pengar eller om man inte får omtanke och kärlek. Vuxna måste helt enkelt ta hand om sina barn på ett bra sätt. Allt våld mot barn kan kallas barnmisshandel och det är förbjudet.

Även om man inte kan sätta ord på det som händer så påverkas man av det. Det är vanligt att bli orolig, arg, ledsen eller att få ont i kroppen, till exempel magont eller huvudvärk. Det kan vara svårt att koncentrera sig och man kan tycka att det är jobbigt att lita på och umgås med andra. En del blir utsatta för våld så att det syns på kroppen. Men ofta har man smärtan inom sig.

Om man håller allt inom sig kan det vara svårt för andra att förstå att något är fel. Det kan hända att man skjuter bort tankarna på våldet medan det pågår och inte tror att man påverkas så mycket. Men man kan börja må dåligt senare. Kanske börjar man må dåligt efter att man flyttat från den som slår.

Våld är inget tecken på kärlek

Många längtar efter att bli förälskade och efter att träffa någon. Om man blir ihop med någon tänker man sig ofta att livet ska kännas roligt, att man ska känna sig trygg, bekräftad och älskad. Ofta är det så. Men det kan också hända att man mår dåligt av att vara i ett förhållande, att ens självkänsla krymper i stället för växer. En relation som innehåller kontroll, förtryck eller våld kan också kallas för en destruktiv relation. Sådana kärleksrelationer är vanligare än många tror. Det allra vanligaste är att tjejer blir utsatta och att det är killar som använder våld. Men det finns också förhållanden där tjejer utsätter killar, där killar utsätter killar, och där tjejer använder våld mot tjejer.

Alla förhållanden som man mår dåligt i innehåller inte våld. Men när man är i en relation där det förekommer våld kan det vara svårt att inse och sätta ord på vad som händer. Det är aldrig ens eget fel att den man är ihop med gör en illa.

Behandling

Det finns flera olika ställen att få hjälp på. Vilket ställe som passar bäst beror på vad man vill ha för hjälp och på vilket sätt man vill få den. Om man vill vara anonym kan man till exempel skriva till Fråga UMO UMO om våld i familjen eller chatta med BRIS Bris – Barnens rätt i samhället.

Vill man träffa någon offline finns det flera olika ställen att vända sig till. Om det handlar om kroppen kan man till exempel få hjälp av skolsköterskan, på en ungdomsmottagning eller på en vårdcentral.

Ibland behöver man prata med någon om hur man mår eller om något som har hänt. Det kan vara något i familjen eller med kompisar, eller att man har råkat ut för oschysst behandling på nätet. Då kan man prata med en kurator, antingen i skolan eller på en ungdomsmottagning eller på en vårdcentral.

Man kan också ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, BUP eller en psykiatrisk mottagning.

Man måste inte själv veta vilket ställe man ska ta kontakt med. Om de inte kan hjälpa en på det stället man först kontaktar, brukar de kunna berätta var man kan få just den hjälp man behöver.

Egenvård

Om du själv blir misshandlad är det viktigt att berätta det för en vuxen som du litar på. Det kan till exempel vara en förälder, annan släkting, lärare, skolkurator eller någon annan vuxen som du litar på. Det är också viktigt att berätta för en vuxen om man vet eller misstänker att en kompis har blivit utsatt.

Om man inte blir trodd är det viktigt att fortsätta berätta tills man blir tagen på allvar, och vända sig till en annan vuxen om den som man först berättade för inte tar en på allvar. Om man inte känner någon vuxen man kan berätta för kan man ringa till en telefonjour som till exempel:

• Barnombudsmannen Måndag till fredag 9-15. telefon 020-23 10 10
• Bris – Barnens rätt i samhället. Måndag-fredag kl 15-21, lördag-söndag kl 15-18. Telefon 116 111.

Råd till närstående

Alla barn som utsätts för våld är i behov av att omgivningen reagerar och att någon ingriper. Barn som själva börjar berätta om misshandel måste alltid tas på allvar. Genom att lyssna hjälper man barnet att berätta. Som vuxen är det också viktigt att inte visa om man blir förskräckt över barnets berättelse. Barnet kan då tro att man inte vill höra mer.

Alla som arbetar med barn är skyldiga anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det gäller till exempel personal i skolan, på fritids, inom sjukvården, polisen och kyrkan, och även de som jobbar med barn inom en privat verksamhet.

Privatpersoner och personer som arbetar med ideell verksamhet har ingen anmälningsplikt, men om man misstänker att ett barn far illa bör man anmäla det till socialtjänsten så att barnet kan få skydd och hjälp.

Ibland kan vuxna som misstänker att ett barn far illa välja att inte ingripa, eftersom de inte vet vad de ska göra eller tror att det kan bli värre för barnet om de lägger sig i. Men det är viktigt att tänka på att då kanske barnet inte får någon hjälp alls. För barnets bästa bör man därför anmäla.

Kontakta socialtjänsten

Om man misstänker eller vet att ett barn far illa kan man vända sig till socialtjänsten i kommunen där man bor.

Källa 1177 våld och övergrepp och UMO

Vänd dig till någon av verksamheterna under ”hit kan du vända dig”.


Våld och övergrepp på 1177.se

Söka stöd och behandling för våld och övergrepp på 1177.se

Läs mer på UMO

Närstående-/brukarförening